ONE NIGHT IN CHAM 29.01.09 - 30.01.09

Frågan är varför vi har denna dragning till att sätta oss i bilen med varsin Brut och bara åka någonstans? Med Dempa på besök var veckans anhalt självklart Chamonix i och med att vi som 17åringar en gång upplevde en fantastisk sportlovsvecka där (Jag, Lido och Dempa).
Självklart uppkommer det alltid hinner:

•1.       Krage hade morning shift = vi måste vänta tills klockan tre med att åka.

•2.       Det var väldigt svårt att få in 5 par skidor, 5 par pjäxor, 2 snowboards, 2 snowboardskor, 7 ryggsäckar i bilen.

•3.       Vici har helt plötsligt blivit chalet girl och ska handla i Bourg samt laga midda till 6 män i St Foy. Det tar 50 min till Bourg och sen 30 min till St Foy = lite bråttom. In och röja på superU, alla hade fått saker att plocka ihop fast Lido åt mest Sushi. Alla fick följa med upp i lyxlägenheten och "hjälpa till". Sen var vi tvungna att gå.


St Foy är ungefär som ¼ av Täby Kyrkby centrum. Där skulle vi vänta på vici, hur länge vet man inte. Det fanns tre "barer", en libanesisk där de bara var arga och det luktade konstigt. En nästan normal, men de hade ingen mat och krage var hungrig. Samt en med fin skylt. Vi gick in på alla ungefär tre gånger och bestämde oss tillslut för den med fin skylt, fråga mig inte varför. Bartendern var gammal och arg. Tror aldrig att han har haft gäster förut. Vi beställde vin och spelade poker, växlade in 5 euro till 20 och 10 cents, det blev massa mynt. Jag och Nicola spelade byxorna av resten. Självklart vann jag tillslut. Växlade in alla mynt för shots. Sen gick vi tillbaka till bilen och hade fest. Vici kom inte förrns halv nio, då var vi rätt taggade? Raka spåret mot Cham, litet stopp på Mc Donalds bara... Parkerade i Chamonix runt 23!




Då ringde vi Malin vår lokala kontakt i Cham även min och Lidos ex klasskamrat. Hamnade på en svensk förfest, det fanns pannkakstårta! Nicola blev arg för att alla pratade svenska, spenderade resterande tid på balkongen och gjorde bus med Vici. Malin blev lite aggressiv för att jag råka hälla vin på henne (resultat av att sitta i en bil i fem timmar och dricka öl) och sa att vi inte fick sova där, det glömde hon bort sen dock. Förlåt Malin!


Äntligen det vi alla väntat på: South Bar! Stor besvikelse, shot-skidan finns inte kvar... Vi vandrade vidare till Monkey bar beställde 18 ölkannor, hånglade, försökte lära Sophia "fuck you", träffa Barry, krossade glas sen var det dags att gå. Till Munster! Vici höll tal, vem är förvånad? Sen försökte vi komma in på Le GAYrage (nattklubb) i skidkläder. Vakten är lika bitter som för två år sen. Tillbaks till bilen (som stod ungefär 3 m därifrån) och byta om. I slutet av kvällen tröttnade Nicola på en extremt otrevlig svensk som fortsatte prata svenska med henne. Det hela resulterade i en fight eller snarare strypning (gissa vem som vann).



När allt stänger vill man gärna ha någonstans att ta vägen. Vici crashade hos några svenskar. Jag utnyttjade northlander nyckelbandet på Lidos kamera och hamnade i deras lägenhet. Krage, Nicola och Sophia fann ingen bättre lösning än att sova i bilen, brrrrr. Var Dempa sov är oklart! Var en grabb med öronproppar inblandad? Little Lido gjorde en Tignes i repris och gick vilse i två timmar, hur lyckas du? Vi har ju varit i cham!



Poele Omeletterie var vår samlingspunkt morgonen därpå. Vi kunde alla konstatera att vi saknade Val och att Cham var bättre när man var 17. Nicola hatar bara svenskar ännu mer, haha. Det mest komiska var nog att vi stuvat in alla skidgrejor och bara för det var alla liftar stängda på grund av snöstorm. Så vi gick och brände lite pengar istället!

Efter x antal timmar i friska luften samt ytterligare ett Mc Donalds besök kände vi oss redo att rulla hemåt. Först kände sig Vici tvungen att köra in på gågatan som är enkelriktad, åt fel håll... Vi skulle hitta affären som inte larmat av min nya tröja, den var stängd för siesta. Så vi fortsatte köra, hamnade på ett torg omringat av pinnar, kom inte ut, såg poliser, alla blev rädda, alla låtsades sova, Vici vände och vi gled ut ur Cham, ingen skada skedd. Vi vinkade faktiskt Hej Då till er lägenhet Malin, tack för pannkakorna!


// SOS


Ps. På vägen hem somnade alla, Vici tittade på omgivningen och helt plötsligt var vi på en random liten väg, jätte fel. Eller först visste vi inte var vi va i en timme sen identifierade vi oss till den lilla konstiga vägen = två timmars försening och en sväng förbi Annecy. Två timmar blev fyra på grund av snöstorm och massa bilar. När vi börjar klättra upp mot Val ser vi skylten "Equipment especially require" blinka i gult. Jag har aldrig sett så mycket snö! Det stod bilar överallt, våra snökedjor är trasiga, det blåste rätt lite... Cred till Vici, Hade jag varit driver hade jag parkerat i en snödriva och bölat. Men vi klarade det, Lido var bara tre timmar sen till jobbet, Nicola 10 min. Älska roadtrips!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0